Onlinekurs lektion 5 har inneburit träning av fotgåendet. Jag har jobbat mest med Simbaas vänstersvängar på kloss, då han kan utgångsställning sedan innan. Längden och behålla rätt position i fotgåendet har vi också jobbat litegrann med.

För att lära honom göra fina vänstersvängar och bli mer medveten om sin bakdel kan man använda en kloss. Vi har tränat på en kokbok här hemma ;) 

- När jag har shejpat upp honom på klossen med framtassarna, så ska jag röra mig runt. Jag belönar då också minsta rörelser som Simbaa gör med sina bakben. 

- Efter en del träning har man kommit så långt att han kan röra sig vid min vänstra sida, så att vi gör vänstersvängar på stället.

- För att börja fasa ut klossen kan jag plocka bort klossen och träna på samma plats efteråt.
- Belöna minsta steg i vänstersvängar som är i rätt riktning.

Film 1 är från 8 maj 2012.

Det som är svårt är:

- Längden på fotgåendet. Han tappar jättelätt. Den sträck som är på filmen är väl det han klarar och det var så långt som kom med i bild också. Men jag försöker att inte gå för långt så att han ska tappa för mycket… att jobba upp uthålligheten är jättesvårt tycker jag, han tappar mig med blicken liksom. Men så har vi ju knappt tränat detta heller…
Kan man baklängeskedja fotgåendet funderar jag på. Att man har en belöningsplats och backar sig ifrån den mer och mer och hunden har förväntan på att dit fram ska jag jobba. Vet att jag fått det tipset en gång förr i tiden…

- Han har lite tendens att stöta till mig när han går in i utgångsställning.

- Han har fått svårt att bjuda på utgångsställning nu efter att vi tränat ”hoppstå”. Är väl inte super bra på att lägga på kommandon på saker vi gör. Så det har varit ett väldigt jobb att inte ha en hoppande hund framför mig när jag kräver ingångar…

- Svängar har vi inte börjat med. I så fall lite höger. Men det är ju vänster som är knöligast och som jag går in i honom. Där kommer klossen vara lösning på det hela.

- Han kan också ligga lite långt fram i fotgåendet, fast att jag alltid och jämt belönar snett bakåt. Har aldrig kastat något framåt… På filmen fanns ingen sådan tendens tror jag…

Thomas svar till mig lite sammanfattat, efter han sett filmen på det lilla fotgåendet vi har...

- Det går att baklängeskedja uthålligheten i fotgåendet. En risk är att hunden ökar aktivitetsnivå mot slutet, belöningspunkten.
Jag kan också bestämma mig för att jag ska gå 20 steg och tappar han, bryt och gör om. Men var inte för petig, små, små tapp är okej så länge hunden kommer tillbaka fort igen i fokus.

- Jag kan köra pass med enbart utgångsställning och använda mig av omväntlockande - v.ä hand ut till sidan. Öka störningen med handen och även ha en medhjälpare som försöker få honom att titta bort. När jag ska göra det under marsch är det säkrast att börja med långsamt takt.

- För att få bort hopp i ingången ska jag placera belöningen lågt. Han tittar in bakom ryggen får belöning där och sedan sätter sig vid sidan och får belöning. Ganska snart kan jag ta bort belöningen bakomryggen. Denna belöningsplacering hjälper också till så att han inte går för långt fram.


Film 2 med klossträningen.

 

Jag måste få honom att stå kvar med båda framtassarna på klossen och inte lyfta upp h.ö tass.


Film 3 Klossträning från tre olika dagar, 12-15 maj 2012. 

I första passet i filmen vet jag inte varför jag står så långt bort från honom, tror det var för att jag på så vis såg om han lyfte hö. tass något.
Men sedan har stått närmare.

Har försökt att inte belöna för han han lyfter hö. tass. Men ibland har jag hunnit klicka och så lyfter han efter, men det är som det är. Har lagt belöningsplaceringen nära, lågt och snabbt till honom för att jobba bort lyftet av tass lite. Det har gått bra.

Det som är viktigast för oss är att få till vänstersvängar på stället och under fotgåendet utan klossen, men jag behöver använda klossen ännu lite mer? Jag provade det sista jag gjorde igår och köra utan kloss och han hade ju vänstersvängar tänket i sig, men det var lite trångt och lite trögt imellan åt. Jag belönade att han tog rätt steg i rätt riktning tror jag…

Fannys svar:

- Stå närmare i korrekt position (tävlingsmässigt).
- Äter belöning i korrekt position.
- Fria av honom från klossen.
- Klicka bara för perfekt position.
- Belöna när han står stilla och rätt.
- Behöver inte överdriva belöningsplaceringen utåt sidan. Belöna där jag vill ha huvudet i fotgåendet sedan.

Utan kloss:

- Var lugnare, långsammare.
- Han måste hinna med och tänka vad han ska göra.
- Jobba mer stilla på samma plats hela tiden.
- Jobba på att han ska vara stående, ej sätta sig.

Jag måste definitift bli lugnare och långsammare. Och bli mer medveten om när han är prefekt i position. Svåraste är nog att få honom att inte sätta sig när det går långsamt, han tror det är halt då.

 

Helgen 27-29 april var vi iväg på Tibridge kennels amstaffläger som de anordnade i Vårdgårda på ett hästgård. Så himla skoj att träffa så många amstaffägare på ett och samma ställe. Det är inte alla dagar man får den möjligheten! Vi tränade lydnad, fick prova på precisionsspår och åt massa god mat tillsammans.

Här nedan kommer lite samlade foton från helgen.

Tackar Denise med sina hundar för en fantastisk trevlig helg!

Den här lektionen handlar om sitt, ligg och stå. Jag har valt att jobba med stå- "hopp-stå".

Förbättra styrkan

Ett riktigt bra, rakt och samlat sitt, stå eller ligg kräver en hel del styrka hos hunden, speciellt om positionen ska hållas i flera minuter.

- Man kan träna sitt, ligg och stå på en smal planka där hunden ska hålla fötterna stilla under kroppen.
- Man kan putta lätt på hunden när den är i de olika positionerna. Då måste den trycka tillbaka och hålla kvar tassarna stilla för belöningen.

Varför man väljer att jobba med hopp-stå istället för bara stå är för att få ett mer aktivt beteende och tydligare kriterium för vad "stå" är. Slutligen ska ställandet inte innebära ett stort hopp innan landning, utan bara att tassarna lyfter från marken och sedan fryser vid landning.

Jag väljer att som vanligt shejpa in det här beteendet. Jag belönade i början i position vid landning för att få en lättare övergång till stagan senare.

Inlärningen av hopp-stå:

- Klicka för att hunden erbjuder beteendet. Belöna i position vid landningen.
- Belöna i position vid landning och lägg till omväntlockande så att hunden står kvar stilla någon sekund.. Avsluta med "fri"- signal.
- Lägg till omväntlockande direkt när hunden landar, därefter belöning för att hålla position en stund.
- Lägg till omväntlockande direkt när hunden hoppar upp. Belöna när hunden fryser vid landning.
- Fasa ut omväntlockande och belöna bara då hunden fryser efter landning, då utan omväntlockande.
- Rör dig ut på avstånd när hunden landat och står still. Återgå och belöna.
- Öka tiden hunden måste stå innan belöning eller "fri"- signal.
- Träna på att hunden ska göra "hopp-stå" på avstånd och medans man rör sig baklänges.

Vi befinner oss någonstans med omväntlockande steget än så länge bara. Här kommer ett par filmer från träningen till kursen.

Den 22 april var vi iväg och deltog i vårat första öppenklass viltspår på Hjortkvarnsprovet. Tre veckor efter vi fick vårt godkända anlagsprov. Lite kort om tid för att träna på alla försvåringar alltifrån rutan, liggtiden, återgångar och bloduppehåll i vinklar. Det visade sig också att det var lite för tidigt för att tro att det skulle gå bra. Med mycket viltstörningar och skyfall med regn på natten och en liggtid på ca 18 timmar och de andra skillnaderna från träningen till ett analgsprov så fick Simbaa det riktigt svårt.

I rutan var han tveksam och startade tveksamt. Gick ur på fel sätllen och jag fick tag tillbaka honom in i den.
Jag måste bli bättre på att gå in mer i rutan och inte släppa på honom direkt efter linjen.

Utlåtandet han fick:

"Startar tveksamt. Spårar bitvis bra, men långvarig tapper i vinklar med bloduppehåll. Återföres av domare. Skottprövning: Godkänd". Spårtid: 50 min.

Att träna på:

- Korta återgångar på bara 5 meter.
- Rutan. Kryssa över spåret. Ha kort lina. Beröma när han tar spåret åt rätt håll.
- Inte fullspår. Fokus på att träna ruta, återång, oblodad vinkel.
- Släta spår, bara klöv inget blod. Älgklöv istället för rådjusklöv.
- Tränar jag dagtid med kortare liggtid = ruta, återgång och oblodad vinkel.
- Tränar jag med liggtid en hel natt = inga andra svårigheter i spåret med återgång och oblodad vinkel till en början.

Dags att komma igång mer att spåra bara, så vi kan försöka oss på ett par öppenklass spår i sommar igen.

Simbaa med sin älgklöv efter ett slätspår med bara älgklöv.

..Eller immunterapi som det också heter. Det har visat sig av blodprovet vi tog i vintras att Simbaa är allergisk mot husdamskvalster (D. farinae), förrådskvalster (Tyrophagus P) och förrådskvalster (acarus siro). Så nu provar vi att med immunterapi få honom bättre. Det är ett vaccin framställt för enbart Simbaas behov.

Atopi innebär att det produceras för mycket IgE och IhGd immunglobuliner mot allergener i omgivningen. Detta tillstånd kan som regel inte botas, men lindras. Med en kombination av behandlingar kan man få honom under klådtröskeln. Dock har han inte reagerat på de röda områdena sen i höstas. I en behandling kan flera saker ingå:
- Undvika allergener så långt som möjligt. (Städa mer, särskilt damtorka för min del)
- Immunterapi med IMMUCEPT
- Badbehandling 1-2 ggr i veckan med milt hypoallergent schampo.
- Tillskot av Omega-3 fettsyror i maten. (Kan hända att vi gör om det inte blir så mycket bättre av immunterapin)
- Klåddämpade mediciner om nödvändigt. (Han reagagerar inget på hans tassar sen i höstas. Vi får se när sommaren kommer igång mer som sagt.)
- Optimal utfodring med ev. hypoallergen diet. (Skeptisk mot att ändra foder, då han står på Vom Og Hundemat. Dessutom är det inget i maten han verkar ha reagerat på. Det finns inte förrådsdamskvalster där i liksom.) 

Det kan hända att vi behöver ta ett till blodprov nu framåt sommaren för att se om han är allergisk mot någon växtlighet, eftersom det var det vi misstänkte mest, men han fick inget utslag på det. Det kan bero på att han inte var utsatt för det när vi tog blodprovet i vintras. Då kan det hända att man får ändra om hans innehåll i vaccinet. 

Simbaa fick till en början bara en injektion åt gången med 0,05 ml för att sedan succesivt trappa upp dosen till slutligen 1,00 ml. Men där är vi inte förens i början av juli. När jag skulle lära mig att ge injektionerna själv fick jag och Simbaa åka tre gånger till Sellvens smådjursklinik i Fjugesta och praktisera det hela under uppsikt av veterinär. Efter tre gånger kändes det som jag skulle klara av det själv, fast med en medhjälpare hemma som håller i han litegrann. Det har gått bra varje gång hemma. De sista två gångerna har jag klarat av att ge honom injektionen utan medhjälpare, så det känns bra.
 

Hur effektiv är immunterapin?
Även om immunterapin är tidskrävande kan det vara ett bra hjälpmedel till behandling av hund med atopi.

• 20% av hundarna visar mycket gott resultat och behöver ingen annan behandling.
• 40% av hundarna blir väldigt mycket bättre. De behandlas med en stödterapi bestående av tillskott med omega-3 fettsyror, shampoo-behandling och/eller antihistaminer.
• 20% av hundarna blir något bättre och kan reducera dosen av prednisolon eller antihistaminer till hälften.
• 20% blir inte bättre.

Jag hoppas att det kommer gå bra det här! Än så länge är han mycket fin mellan tårna, trots att våren kommit igång. Men vi är inte uppe i fulldos ännu och sommarens alla växtligheter har inte kommit igång heller ännu, om han nu reagerar på det med sedan...

Hur går injektionen till?

1. IMMUCEPT måste förvaras i kylskåpet.
2. Injiceras subkutant med steril spruta och steril kanyl. Får aldrig injiceras intravenöst. Man måste aspiera och se så att man inte är i en ven och får blod med sen i sprutan.
3. Patienten observeras ca. 30 min efter injektionen. Tecken på systemisk reaktion är klåda, kräkning och/eller diarre, urtikaria eller anafylaktisk chock. Klåda förekommer sällan. Möjligheten för anafylaktisk chock är obetydligt.  
4. Behandlingsschema som följer IMMUCEPT skall användas som vägledning. När underhållsdosen är nådd på 1,0 ml måste man anpassa tiden mellan injektionerna individuellt. En del hundar behöver en injektion var 3:e vecka för att förhindra klådan, andra kan vänta 5-6 veckors intervaller.
5. Man måste ha en behandlingsperiod på 3-6 månader. För att kunna utvärdera resultatet. En förstagångsflaska varar i 7 månader. Behandlingen skall fortsätta i 7 månader innan man avslutar densamma, för att kunna bedöma om hunden blivit bättre av behandlingen.
6. Hundar som blir bra eller bättre av immunterapi, bör man fortsätta med booster-doser i minst två år eller livet ut. Om man avbryter behandlingen kommer IgE reaktionen så småningom tillbaka och förorsakar klåda.
7. Om inte hunden svarar på behandlingen efter 7 månader, avbryt all behandling och undersök hunden grundligt på nytt.