Simbaa har återigen fått tillbaka sin riktiga besvärliga allergi i och med för sommaren. Under större delen av hösten och hela vintern har han varit så pass symtom fri att han inte brytt sig om sina tassar. Hans rodnad mellan tårna då berodde säkert på hans allergi mot förrådsdamkvalster mm och snö som fuktar ner tårna. Men han har inte varit berörd alls, det har varit så skönt. I och med att ha blev 9 månader och närmade sig året bestämde jag mig för att göra blodprov för att få reda på i tid vad han är allergisk mot. Jag ville börja med hyposensibiliseringen i tid för att de ska ha effekt inför våren/sommaren tänkte jag. Men i och med att testet bara visade på omgivningsallergi inomhus så har det antagligen ingen effekt alls på honom nu när försommaren har kommit igång. Han har nu alltså återfått den här riktiga allergin som han blir så himla berörd av. Han slickar frenetiskt på tassarna och mellan tårna. Det måste vara något mer han är allergisk mot utomhus som pollen, sådant som ärr säsongsbetingat. Denn gång är han även beröd i ljumskar. Han är inte röd, men små pipplor och han slickar och kliar sig mycket mer än vad han gjorde förra sommaren.

Vi måste antagligen ta ett nytt blodprov, men inte förens i augusti tycker min vet. i och med att då har även gråbo kommit så vi får ev. svar på det med. Hade jag vetat att ingen resultat visar på blodprov om man inte utsätts för det då blodprovet tas, skulle jag ha väntat tills nu!!!!!! Att jag inte kunde tänka så att det måste vara något mer utomhus sommartid i och med att det blev som det blev förra sommaren och i stort sett blev bra hösten/vintern... Så om blodprovet visar på mer allergi så ska hans vaccins innehåll ändras...

Vi har fått ett schampo med klorhexidin att bada med och ett kortison spray. Sprayen tycker jag har börjat hjälpa nu efter flera dagars användning så det känns skönt. För annars måste han ha tratt på och ibland munkorg när han är ensam för att inte slicka sönder sig på tassarna.

Förutom detta så mår vi bra! Har avslutat min undersköterskautbildning och är därmed färdig USKA. Idag hade vi lite examen´s middag hemma. Jag fick en BlackAndDecker trimmer till trädgården och massa sommarplantor till trädgården! Hur bra som helst! =)

FÄRDIG USKA!



MIN HÄRLIGA LIGA HAR SOFFHÄNG!



SÅDANT HÄR VÄDER VILL VI HA IGEN!

SOMMARBLOMMORNA KOMMIT!

..Eller immunterapi som det också heter. Det har visat sig av blodprovet vi tog i vintras att Simbaa är allergisk mot husdamskvalster (D. farinae), förrådskvalster (Tyrophagus P) och förrådskvalster (acarus siro). Så nu provar vi att med immunterapi få honom bättre. Det är ett vaccin framställt för enbart Simbaas behov.

Atopi innebär att det produceras för mycket IgE och IhGd immunglobuliner mot allergener i omgivningen. Detta tillstånd kan som regel inte botas, men lindras. Med en kombination av behandlingar kan man få honom under klådtröskeln. Dock har han inte reagerat på de röda områdena sen i höstas. I en behandling kan flera saker ingå:
- Undvika allergener så långt som möjligt. (Städa mer, särskilt damtorka för min del)
- Immunterapi med IMMUCEPT
- Badbehandling 1-2 ggr i veckan med milt hypoallergent schampo.
- Tillskot av Omega-3 fettsyror i maten. (Kan hända att vi gör om det inte blir så mycket bättre av immunterapin)
- Klåddämpade mediciner om nödvändigt. (Han reagagerar inget på hans tassar sen i höstas. Vi får se när sommaren kommer igång mer som sagt.)
- Optimal utfodring med ev. hypoallergen diet. (Skeptisk mot att ändra foder, då han står på Vom Og Hundemat. Dessutom är det inget i maten han verkar ha reagerat på. Det finns inte förrådsdamskvalster där i liksom.) 

Det kan hända att vi behöver ta ett till blodprov nu framåt sommaren för att se om han är allergisk mot någon växtlighet, eftersom det var det vi misstänkte mest, men han fick inget utslag på det. Det kan bero på att han inte var utsatt för det när vi tog blodprovet i vintras. Då kan det hända att man får ändra om hans innehåll i vaccinet. 

Simbaa fick till en början bara en injektion åt gången med 0,05 ml för att sedan succesivt trappa upp dosen till slutligen 1,00 ml. Men där är vi inte förens i början av juli. När jag skulle lära mig att ge injektionerna själv fick jag och Simbaa åka tre gånger till Sellvens smådjursklinik i Fjugesta och praktisera det hela under uppsikt av veterinär. Efter tre gånger kändes det som jag skulle klara av det själv, fast med en medhjälpare hemma som håller i han litegrann. Det har gått bra varje gång hemma. De sista två gångerna har jag klarat av att ge honom injektionen utan medhjälpare, så det känns bra.
 

Hur effektiv är immunterapin?
Även om immunterapin är tidskrävande kan det vara ett bra hjälpmedel till behandling av hund med atopi.

• 20% av hundarna visar mycket gott resultat och behöver ingen annan behandling.
• 40% av hundarna blir väldigt mycket bättre. De behandlas med en stödterapi bestående av tillskott med omega-3 fettsyror, shampoo-behandling och/eller antihistaminer.
• 20% av hundarna blir något bättre och kan reducera dosen av prednisolon eller antihistaminer till hälften.
• 20% blir inte bättre.

Jag hoppas att det kommer gå bra det här! Än så länge är han mycket fin mellan tårna, trots att våren kommit igång. Men vi är inte uppe i fulldos ännu och sommarens alla växtligheter har inte kommit igång heller ännu, om han nu reagerar på det med sedan...

Hur går injektionen till?

1. IMMUCEPT måste förvaras i kylskåpet.
2. Injiceras subkutant med steril spruta och steril kanyl. Får aldrig injiceras intravenöst. Man måste aspiera och se så att man inte är i en ven och får blod med sen i sprutan.
3. Patienten observeras ca. 30 min efter injektionen. Tecken på systemisk reaktion är klåda, kräkning och/eller diarre, urtikaria eller anafylaktisk chock. Klåda förekommer sällan. Möjligheten för anafylaktisk chock är obetydligt.  
4. Behandlingsschema som följer IMMUCEPT skall användas som vägledning. När underhållsdosen är nådd på 1,0 ml måste man anpassa tiden mellan injektionerna individuellt. En del hundar behöver en injektion var 3:e vecka för att förhindra klådan, andra kan vänta 5-6 veckors intervaller.
5. Man måste ha en behandlingsperiod på 3-6 månader. För att kunna utvärdera resultatet. En förstagångsflaska varar i 7 månader. Behandlingen skall fortsätta i 7 månader innan man avslutar densamma, för att kunna bedöma om hunden blivit bättre av behandlingen.
6. Hundar som blir bra eller bättre av immunterapi, bör man fortsätta med booster-doser i minst två år eller livet ut. Om man avbryter behandlingen kommer IgE reaktionen så småningom tillbaka och förorsakar klåda.
7. Om inte hunden svarar på behandlingen efter 7 månader, avbryt all behandling och undersök hunden grundligt på nytt.

 

 

Efter att Simbaa skadade en tå på v.ä framtass samt v.ä bakben när han var ute i skogen och sprang vid fem månaders ålder så åkte vi till min fysioteraupt utanför Åkersberga i Stockholm, Små och stora tassar (SOS tassar). Till det här tredje besöket har vi jobbat på så gott vi kunnat med strechövningar på vissa muskler, och ett massageredskap, delfinen på utåtrotatorna, höftsträckare och bredvid ryggraden för att hjälpa till i strechningen, då han inte var alls 100% rörlig där. Detta besök var mycket positiv, det enda som vi behöver jobba med nu är utåtrotatorerna. Men även höftsträckarna om tid och möjlighet finns, för dem var 90% tror jag... Inflammation i knät är helt borta och tån finns ingen reaktion kvar i alls. Det har blivit dags att backträna också nu när han blivit så pass återställd. Vi ska belasta hans v.ä sida, den sidan som han varit skada i och den sidan som han då också har avbelastat. Det innebär att vi ska vandra uppåt, snett, diagonalt åt vänster och ner tillbaka i samma spår i 10 min 1 gång i veckan.

 

Men... som vanligt så händer det nåt som hindrar oss. I måndags på kursen i Örebro så skadade hans sin klo, den gick sönder på mitten. Som tur är så behövdes inte klokapseln tas bort, den var inte skadad all. Det innebär att halva pulpan är utan klo och att det är mindre läkningstid! Jippie, något positivt i alla fall! Tackar Sellvens smårdjursklinik för att de tog emot oss så snabbt de kunde. Vi hoppas att det läker bra och att klo växer ut snarast möjligt så vi hinner komma igång med promenader, backträning och mera viltspår innan snön kommer! Simbaa verkar i alla fall helt oberörd, han springer, sprätter och kliar sig med foten som ingeting. Jag försöker hindra honom från att springa för mycket... men han måste ju kunna få vara lös ute på tomten, särskilt nu när han inte får promenera och spåra så mycket. Jag har en galen amstaff hane på 8 månader som inte får utlopp för all sin energi i och med detta ;)

 

 

 

Här är han dock lite trötter en stund =)

Då var det dags för röntgen igen. Det har gått två månader sedan Simbaa skadade sin ena tå på v.ä fram tass. Enligt Krister Julinder skulle vi röntga om honom efter 2 månader om han inte haltade och det har han inte gjort sedan en månad tillbaka ungefär. Så i förra veckan var vi iväg till våran "nya" smådjursklinik, nämligen Selvens som ligger på landet mellan Fjugesta och Vintrosa, tror ja... ;) Där ska vi gå fortsättningsvis också med allt som uppkommer kring Simbaa. Mycket trevligt och bra ställe!

 

Simbaa fick lugnande och däckade totalt på golvet, tänk om man hade flera sådana stunder med den hunden. Vad mysigt, men ibland kan man fånga dem stunderna när han sover riktigt djupt, dags att passa på och gosa lite då eller när han är extremt trött, annars tycker han det är playtime när matte kommer ner på hans nivå... ;)

 

Röntgen visade i alla fall att tillväxtzonen som hade skjutits ifrån varandra var på väg att läka ihop, men det var inte färdigt ännu. Men de såg jätte fint ut och de var goda förutsättningar för fortsatt bra läkning. Så nu kan vi öka på promenader med lite mer lös hund. Känns hur bra som helst!

 

  

 

 

Irritationen på tassarna håller sig i schakt, det går lite upp och ner. Jag har nu fått för mig att när det är riktigt torrt ute och blåser ute är tassarna som bäst... Han är utan tratt väldigt mycket nu, så det är positivt tycker jag, att han inte känner av det, fast att det syns lite rodnad ibland. Är jättenoga med att torka torrt mellan alla tår och trampdynor varje gång han blivit fuktig. Hoppas vi kan hålla ut till december och göra blodprov, pricktest och ev om det behövs foderutredning.... Men fram tills dess hoppas jag på att det fortsätter att vara på den här nivån och inte eskalerar igen... kurserna so vi ska gå är så värdefulla för oss, särskilt i den här åldern. Jag måste kunna belöna med något annat än den mat han i så fall skulle äta... Men som sagt, vi kör fortfarande bara på torkat köttgodis, inget spannmåls innehåll eller annat okänd föda... Lammstrupe får han vid byteshandel vid rådjusklöv. På kurs har vi oxlever, lunga, vomplattor. Oxstruparna sparar vi lite på då jag bara har två kvar, så de blir vid mycket speciella tillfällen.

 

  

 

Idag förresten så hade jga lite och göra inne, städning bland annat. Då tänkte jag att Simbaa skulle få vara ute i trädgården och strosa omkring i det fina höstvädret. Vet ni vad han gör efter en halvtimma... försöker ta sig in i sin bur bak i bilen som stod öppen... liksom klättra in med bakbenen. Han lyckades inte särsksilt bra, utan jag gick ner och kollade om det var ett ben han ville åt eller nåt annat... Nej då lägger han sig så gott i buren när han blir upplyft... tokig. Visst att han gillar och är mycket van vid bilen, men detta har aldrig hänt förut. Jag började fundera på om han var sjuk eller nåt, men sedan vid viltspåret och promenaden var han åter gamla vanliga pigga hund.

 

 

 

En tanke har slagit mig. När vi var uppe i Jämtland på semester konstaterade jag att Simbaas rodnad mellan tårna och uppe på tassarna var bättre. Jag undrade varför? Nu har tanken slagit mig att vi hade mestadels med vuxen foder av Vom og hundemat utan LAX som han åt. När jag sedan pratat om hans problem hemma så har flera sagt att lax/fisk kan hundar reagerar på och att de själva haft erfarenhet av det och slutat med det i all utfodring och därefter blivit bra. Det kan finnas ett samband mellan att han inte åt foder med lax i uppe i Jämtland + att han blev bättre där uppe. Så nu känns det som om jag vill prova detta innan jag går in på någon annan diet från veterinären. Så nu kör vi på utan lax i allt, dessutom utan köttbullar, korv och annat. Kruxet som blir är väl att han inte får i sig något Omega 3, då laxen är till för det. Men då kan ja ge linfrö olja i så fall, dock tar hundar inte upp det så bra, då det är ett vegetabiliskt förstadie till omega 3. Men det är det alternativet jag har. Men hellre utan omega 3 och tassar utan iriitation. Jag ska också beställa hem olika torkade saker från Nordic och använda det som godis i träning och tuggmotstånd vid behov. Detta för att veta att han inte får i sig något spannmål och konstiga konserveringsmedel.. Bland annat detta ska jag ta hem:

 

- Torkad lunga

- Nötlever

- Vomburgare

- Torkad tjurmuskel

- Lammstrupe

- Vomplattor 

- Nötrevben

 

Om inte det fungerar med detta foder utan lax, kan det vara idé att prova ren lammfärs. Vi får se hur det artar sig. Nu kör vi också på med schampot i några veckor, och bara av det så blir ju tassarna bättre då det tar bort jästsvamparna och infektionen som är... Så man kan inte vara helt säker på detta med fodret förens efter den behandlingen är färdig.

 

En sak till som jag tycker är konstig är att man inte göra alla andra utredningar man kan först hos veterinären, innan man kör igång med foderdiet och misstänker det. Jag vill göra blodprov, allergitest och allt som finns förutom foderdieten. Det känns som det är det som tar längts tid att få reda på, därför tycker jag att man kan ta det som sista utgångspunkt när man gjort allt man kan innan. Dessutom för att det är så krävande i alla fall då jag har en mycket energisk hund, som har behov av att bli tränad - särskilt i den ringa ålder han är i samt att han inte får tugga på någonting alls i form av ben. Dock kan man väl hitta den protein källan som det ev fodret innehåller samt försöka med sådant godis med. Varför gör man foderdiet testet så tidigt, före alla andra tester och prov som finns? Jag ska ringa och prata med Analysen och höra mig för om detta, att jag vill ha det annorlunda!

 

 

Eftersom Simbaa haft rodnad och irritation mellan sina tår på alla tassar så ville jag gå och göra en hudutredning för att få reda på vad det är som orsakat/orsakar detta. Så i fredags förmiddag var vi iväg till djurkliniken Analysen i Örebro.

 

De gjorde parasitprovtagning först som visade att det inte var demodex, det trodde dem heller inte, då symtomen då är mer hårlösa fläckar på kroppen, men dem ville i alla fall utesluta det. Sedan en cytologisk provtagning som visade på infektion i tassar orsakad av jästsvampar och hudegna bakterier.

 

Det som gäller nu är att ta reda på vad det är som han inte tål. Så han ska sättas på foder diet i 8 veckor samt schamponeras med Malaset, tror jag det hette. Den första tiden ska han schamponeras varannan dag tills effekt ses (ca 2 veckor), sedan 2 ggr i veckan i yttterligare 3-4 veckor.

 

När dessa 8 veckor har gått ska jag utsätta honom för allt han åt innan och så ska vi se... Men det jag inte förstår är hur man kan ge allt han åt innan på en gång, hur vet man då vad han i så fall reagerar på...? Har ni några erfarenheter av hudutredning och diet i så här många veckor... Allt går i kras... kurser och träning... han får ju inte ens tugga på vanliga vita ben. Han kommer bli förskräcklig, dessutom kommer han matvägra torrfoder om det blir det... Ja jisses amelia, gud då trist och gud så jobbigt!!! Men jag vill ju få reda på vad det beror på så då är ju detta enda vägen =)

 

Appropå fodret, så önskar ju veterinären att han ska äta deras foder som är anpassat för sådana här utredningar, foder som är färdigspjälkat. Men som sagt jag är emot torrfoder och han kommer inte äta det, jag som fått upp honom i sådant lagom hull nu med Vom og hundemat. Men det finns kanske ett alternativ, att byta sort inom Vom og hundemat, byta så det bara blir en ny köttprodukt.. Jag ska prata med tillverkarna, Teresé och sedan diskutera det vidare med veterinären, så kom vi överens om.

 

Önska mig Lycka Till! ;)

 

 

God kväll, tänkte ta mig tid en stund att skriva ihop några rader om det senaste... Hinner sällan sitta vid datorn, då jobbet, Simbaa och huset tar mycket tid. Men jag vill verkligen komma igång och blogga, men det är svårt när dagarna bara spriger iväg med allt vad vi gör.

 

Vi har fått svar från Krister Julinder om Simbaas tass, det var inget att oroa sig över tyckte han, vi ska se o 1 -2 månader om han haltar då, och då är det eventuellt läge för att gå vidare med skadan. Annars trodde han att det inte var någon fara. Simbaa går jättebra på promenaderna, dock äter han rimadyl i en vecka till, men min magkänsla är bra denna gång. Vi promenerar som sagt 4 x 20 min nu när han skadade sig, och är det så att jag väljer att spåra en dag (förutsatt på slätt och bra mark) så räknas det som 1-2 promenader. Därmed kan vi delta på viltspårskursensom startar om två veckor, samt vardagslydnad 1 hos Tass i hand (fortsättning på valpkursen hos Karin Prytz), då jag också får räkna bort promenader. Valplägret  nästa vecka behöver heller inte bli inställt för tassen, utan det är bara att tänka på att försöka ha honom kopplad och på en sansad nivå, vilket kan vara svårt varken det handlar om promenad eller kurs.

 

Tänkte bjuda på ett par bilder från semestern uppe i Jämtland... då detta med tassen inträffade...

 

 

  

 

Hans irritation mellan framtassarna har blivit så mycket bättre bara de senaste dagara då jag har haft tratt på honom. Så att han inte har kommit åt att slicka. Jag slutade också att ha på det där jag fick hos fjällvet, något mousse som skulle stilla klådan och samtidigt smaka illa. Det innehöll tree oil som tydligen kunde irritera tassarna i vissa fall, så man skulle vara vaksam, mycket konstigt preparat måste jag säga... jag testade i alla fall. Jag vet inte om han reagerade på det eller om det var hans ökade slickningar som gjorde att det blev så mycket mer irriterat och rött. Då hade jag ingen tratt, för han började slicka när mousset slutade smaka illa, för då blev han minst sagt irriterad för att det var något fuktigt kvar på tassarna... Sedan provade jag silverlotation som jag fick av Teresé, men det blev som en beläggning kvar på tassarna som gjorde att tassarna såg hemska ut. Så jag slutade med det och satte på tratt, och det blev genast mycket bättre bara av att han inte är där och slickar. Har fått en hudutredningstid på fredag på Analysen i Örebro, hoppas vi kan komma fram till så småningom vad det beror på, för det vill jag absolut få reda på!

 

 

 

Annars idag så har vi spårat lite vanligt personspår, trist nog så tänkte jag att det skulle ligga i 5 timmar, men så börjar det regna dessutom på det. Men han klarade en annan gång att gå en viltspår efter en natt + regn så jag tänkte idag att vi testar och ser. Vimsigt i början var det, halva sista delen gick det jättebra, men när han skulle börja det andra spåret efter det första, då balla det ur totalt. All kraft och tankeverksamhet gick väl åt till det första pga av väderförhållandena, blåste gjorde det också, så det var inte det bästa förutsättningen alls. Jag skulle ha struntat direkt i det andra spåret, eftersom han uppvisade samma beteende förra gången det hade regnat och det hade legat över natten, dock var det mera dofter då, men vilt och blod... Men då orkade han inte heller ta det andra spåret. Det har jag lärt mig nu, att inträffar detta igen, med regn så ska han bara göra ett av spåren och så är vi nöjda. Han blev grymt trött efter bara detta spår, han däckade direkt i bilen när vi kom tillbaka. Där ser man vad mycket han fick koncentrera sig och kämpa för att lyckas i den där blötmarken. Men han är duktig min lille prins!

 

Igår fick Simbaa vara med lite på jobbet också, vi skulle testa och ha honom på innergården på kvällen, men så började det åska regna så in i nordens, så då fick han komma in och ligga i köket en stund. Hälsa på de gamla tränar vi på, men det är sååååå hiiiimlaaaa skoooooj tycker han, så det blir lätt lite flamsigt och stuttsigt.

 

 

Jag har även igår fått tala med min kära gamla klasskompis från Hundsportgymnasiet, Caroline Ersenius om Simbaas extrema slit i byxor och kläder "problem".... Det var även det Towa och vi tittade på, på en kurs förra helgen... Men jag känner mig inte bekväm i hennes metoder, det är inte min grundtanke, har aldrig varit och kommer aldrig att blo oavsett vilken ras jag tränar... Caroline vet jag har samma grundtanke på träning, likväl som vardagssaker som tävlingsmässiga träningsgrejer. Eftersom det jag inte har gjort hitills har fungerat, vad jag tycker, så kände stort behov att få rensa tankar med någon som har samma träningstänk som mig rakt igenom, samt har erfarenhet av en hund i Simbaas kaliber.... Därför valde jag Carro med sin malinois Sid. Jag fick massvis med bra tips, övningar och respons på att jag inte är ute och cyklar och att jag ska hålla fast vid det jag faktiskt passar mig som person och tror på för bästa resultat på Simbaa. Jag blir bara irriterad och ledsen om jag ska hålla på och säga till Simbaa och göra konflikten ännu större, det är inte mitt sätt att träna hund på helt enkelt. Man ska inte hänga upp sig på rasen, utan se till beteende och individ. Jag kommer skriva mer om vad jag och Carro pratade om och kom fram till. Bästa av allt är att hon kommer också delta på valplägret hos klickerklok nästa vecka! =)

 

I söndags åkte vi upp till Jämtland, bodde på bed and breakfast mellan Östersund och Strömsund. Husse skulle lämna in en maskin på renovering från ett företag, så då passade vi även på att semestra lite. Men på söndagskvällen när vi äntligen kommit upp så skadar sig Simbaa. Vi gick i skogen på en stig och han stannar till ett tag för att nosa på lite blåbärsris, jag går lite före och när han ser mig springer han i full kareta och missar ett det står en liten granstubbe vid stigen så han dundrar in i den med både v.ä fram och v.ä bak. Därefter var han direkt rejält halt både bak och fram. Husse fick bära honom tillbaka. På tisdagen två dagar efter incidenten fick vi en akut tid hos en fjällveterinär som tittade, kände, klämde och röntgade v.ä framtass, då han reagerade på tårna. Röntgen visade inget, så han fick rimadyl och så vila. Haltandet var mycket bättre på bara två dagar, i början kunde han bara kissa, men nu kunde vi gå och visa upp hältan som var kvar.

 

Jag kände mig inte trygg i detta, bara vila och ingen mer åtgärd eller uppföljning. Jag är tillräckligt avskräckt från allt med Spiros oupptäckta skada, som han gick med under 1 år innan vi fick någon hjälp som hjälpte. Trots detta blev det för omfattande för mig och honom, då han utvecklade diskbråck dessutom. Så då valde jag att pensionera honom i förtid och låta honom göra vad han känner för. Så detta med att bara vänta ut i vila och käka rimadyl är jag livrädd för. Så jag ringde min fysioterapeut Teresé Asplund på Små och stora tassar utanför Åkersberga. Vi fick komma ner på hemvägen på onsdagen till henne som tur var. www.sostassar.com

 

Terese fick en extrem reaktion på Simbaas ena tå, såsom veterinären, men Terese tyckte detta inte kändes bra då han reagerade så kraftigt. Hon bad om att få se röntgenbilden, och där visade det sig att något skiljer sig från dem andra tårna. Det är ett mellanrum mellan led och brosk... på just den tån som han reagerar på så fruktansvärt. Terese sade det att hon är ingen specialist på att läsa av röntgenbilder, utan ville att vi skulle kontakta Krister Julinder på Söderköpings Djursjukhus för att se så att detta inte är något att fundera på. Växer det samman igen av sig självt, eller måste man göra någonting åt det. På Söderköpings Djursjukhus håller de enbart på med leder och operation av leder. Han ska äta rimadyl för att han har så ont. Han ska också ha en sko på sig när vi är ute och går så att tassen skyddas någorlunda.

 

 

   

 

Sedan har han som misstänkt slagit i v.ä bakben, knät så det blivit en inflammation. Detta kommer gå tillbaka av sig själv med rimadylen och lagom aktivitet. Då han har avlastat den skadade sidan av kroppen så har han förlorat en hel del muskelmassa bara på få dagar. Detta ska senare byggas upp igen med hjälp av backträning. Så att båda sidorna får lika massa igen. Besöket hos Teresé avslutades med att Simbaa fick behandling i form av elektromagnetplattan, ultraljud var inte aktuellt då han är för ung.

 

Simbaas kroppskonstruktion gör också att han utan skada eller så har lite för korta utåtrotatorer och höftsträckare. Detta beror på att hans bakdel är högre än ryggen och vinklarna är lite för dåliga än så länge. Sådant kan växa till sig och bli bra, alltså att ryggen får en jämn och rak linje, gärna lite sluttande vid korset. Men för att förebygga att det inte förblir så med bakdelen så ska jag nu under hans valptid bara tänja lite, inte strecha fullt ut. Alltså dessa två, utåtrotatorer och höftsträckare för att förlänga musklerna där.

 

  

Sedan har simbaa haft lite problem med sina tassar i form av att han blivit irriterad mellan tårna och ovanpå tårna. Det kan vara mycket olika gräs som han kan vara känslig för eller att han fått en hel del olika tuggben, godis mm som kanske inte innehåller det bästa... Så nu ska vi ringa till slakteri och få tuggmotstånd, och sedan ska jag börja tänka på vad jag belönar med i träningen. Jag har torkad lunga och torkad lax med mig hem från Terese som vi ska köra på bl.a. Ska även använda silverlotion för klådan på tassarna. Hade en bokad hudutredningstid idag på Analysen i Örebro för detta, men jag väntar med det nu efter att jag fått nya råd och utlåtande från Terese. Det kändes också lite masstigt att han skulle in där, på en tredje undersökning denna vecka tre dagar i rad och sedan dessutom ha ont i en tass... Att det kan vara fodret är jag ganska säker på att det inte beror på, då han äter det norska färskfodret Vom og Hundemat. Naturligt, fräscht och kvalitémässigt bäst tycker jag!

Vad har ni andra för erfarenheter av veterinärer när ni kommit in med ett halt, skadad hund? Vad har ni fått för hjälp, vad har det gett för resultat? Eller andra fysioterapeuter, rehab utredningar? Delge mig era kunskaper, åsikter och tankar!