I min undersköterskautbildning läste jag i höstas en kurs,  handledning, vilket innebär att vi får kompetens att handleda elever som är ute på praktik. I den kursen fick vi en uppgift att prata om vad som helst i 5 minuter. Vi skulle träna på framförande och formulering.

Jag valde nedanstående ämne...

 

Jag ska berätta om hundägare som egentligen inte borde vara hundägare och så kommer jag berätta om rasen som jag hyser så mycket kärlek om.

 

Har ni sett eller hört om:

• Ägare som binder sin hund i dragkroken på bilen och kör iväg.

• Ägare som lämnar sin hund utan tillsyn i veckor.

• Ägare som håller sina hundar bundna hemma.

• Ägare som använder sina hundar istället för vapen.

• Ägare som tränar upp sina hundar till att slåss med andra hundar och satsar pengar på dem.

• Ägare som skär av öronen på sin hund.

• Ägare som använder våld, stackel och elhalsband på sina hundar för lydnad.

• Ägare som föder upp massvis av valpar utan planerad avel. Och låter dessa växa upp i hemska miljöer där hundarna blir instängda mer eller mindre. Där de inte har någon chans till miljöträning eller socialisering.

Dessa ägare ska inte förstöra rasen som jag hyser så mycket kärlek för. Nämligen American staffordshire terriern (Pitbull). På grund av dessa okänsliga och omänskliga människor har rasen redan blivit förbjuden i Norge och Danmark. De ska inte låta den bli det även i Sverige. Förbjud dessa människor istället!

 

  

 

 

 

Dessa hundar blir förhoppningsvis omhändertagna av polisen och får fortsätta sitt liv hos en organisation som tar hand om dessa eller så avlivas det om omständigheterna kräver det. På grund av den behandling och miljö som hundarna har vistats i finns det ingen möjlighet för omgivningen att ta hand om vissa av dessa hundar, då de blivit ohanterbara på olika sätt. Men många får möjligheten att komma till exempelvis Hundstallet i Stockholm. Det var där jag träffade på rasen för första gången på riktigt. I och med mitt gymnasieval, Hundsportgymnasiet fick jag äran att få min praktik hos denna organisation. Om någon av er såg tv programmet HittaHem på tv4, så handlade det om Hundstallet.

 

 

 

Jag föll pladask för rasen under min vistelse i Stockholm. Alla de ”amstaffblandningar” som fanns där sommaren 2009 var så fascinerande mysiga och trevliga trots deras obehagliga och förskräckta liv de levt. Jag kunde inte motstå en enda gång att gå in till dessa gnälliga och hjälplösa blickar. När jag kom in lugnade de ner sig och lade sig i knät och kunde mysa hur länge som helst. Tanken som kastades emot mig där inne i boxarna var att dessa hundar har inte blivit överrösta med kärlek eller med den minsta omtanke. Det ska vara tufft att äga denna ras på grund av deras utseende och ursprung, och de ska dessutom hanteras tufft med så lite respekt som möjligt.

 

      

 

Vad vet vi om amstaffens ursprung? .. det är A och O oavsett ras.

 

Kort sammanfattat...

• Användes som catchdogs – fånga byten och höll fast. Tjurar, bjärnar.

• Sedan startades arrangerade möten mellan hundarna och boskapet.

• Slagsmål mellan hundar var också något som arrangerades.

• Namnet på denna ras diskuterades – kom fram till American pitbull terrier.

• Det var länge USA´s nationalras.

• År 1936 handplockas 50 stycken APBT (american pitbull terrier) till att bli staffordshire terrier, som är grunden till dagens American staffordshire terrier. Man ville ha ett annat " mildare"namn på rasen, då ordet "PIT" betyder kamparena.

• På 70-talet uppmärksammade plötsligt journalisterna hundkamp och att de skulle vara aggressiva hundar. Då ökade hundarna i popularitet..

• Rasen ökar fortfarande idag, särskilt bland icke seriösa hundägare som dessutom bedriver okontrollerad avel på mindre lämpliga individer. Problematiken fortsätts att spridas av media, men ibland på ett sätt så det framstås som att det bara är denna ras som hamnar i incidenter och inga andra. En hysteri har varit och är igång både från media och icke lämpliga hundägare.

 

Och i maj 2011 gick min dröm i uppfyllelse. Efter två års planering och väntan fick jag min efterlängtade egna amstaff. En hane som idag är x månader gammal och heter Simbaa. Min önskan var och är att behandla den här rasen rättvist, med kärlek, omtanke och respekt för deras ursprung. Jag vill utveckla mig själv inom hunderiet och kände att jag ville anta utmaningen att ge mig på en mer krävande hund, det skulle vara en hundras som inte var så vanlig inom hundsporterna, då jag ville ha något andra inte hade.

Och nu har jag fått det! HÄR HAR NI MIN HÖGT ÄLSKADE SIMBAA!

 

 

 

 

Man får ett bra samhälle där hundägare väljer rätt ras och individ för sin kunskap och förmåga att tillgodose sin hunds behov alltifrån berikning, motion till olika typer av mental stimulans. Det är lösningen på problematiken med dem sk. Kamphundarna tycker jag!